Januarikotten

I snitt tre timmars sömn per natt i ett par dagar, utbildning på nya jobbet som guide på sala silvergruva samt mamma"ledighet". Inte nog med det!

Igår åkte vi iväg på dansmara i gävle också!

Så dans i sex timmar i sträck. Konstigt nog blev jag inte så mörbultad i kroppen, mest bara i fötterna. Sådär så det sticks när man tar av sig dansskorna och nu en dag efter känns det som de sitter på fortfarande.

Ilian blev passad för första gången av någon annan än oss.

Jens mamma, alltså Ilians farmor var snäll nog att komma och avlasta oss för en kväll. Det var jätteskönt att komma ut och göra något kul ihop. Jag har ju varit så himla handikappad i slutet av graviditeten och så har vi ju haft Ilian så vi inte har kunnat göra sånt vi brukade. Han var tydligen väldigt snäll när vi var borta. Sov mest, så det var ju bra.

Jag försökte komma på när vi senast gjorde något ihop och det var nog i sommras någon gång tror jag, innan jag blev så dålig med foglossning och hepatos.

Imorgon blir jag ensam här hemma igen, jag ska dock rida på kvällen när Jens kommer tillbaka med bilen från skolan. Full fart mest hela tiden här hemma igen.

Nu måste jag krypa ner i sängen och hoppas på att få sova i alla fall i mer än tre timmar i natt!