Januarikotten

Nu jäklar är det någon som har vaknat till ordentligt i magen.
Han studsar runt som värsta studsbollen. Igår kunde jag knappt somna bara för att han rörde på sig så mycket. Han är inte still i mer än fem sekunder när han sätter igång.
Och det är inte mjuka försiktiga knuffar direkt det är riktiga sparkar och studsande i magen.
Han hoppar typ upp och ner tror jag, för det sparkas på ryggen och fram på magen samtidigt ibland. Det är så illa att jag har svårt att koncentrera mig ibland. Det är som någon skulle sitta och peta gång på gång under flera timmar på armen. Ganska störigt men ändå mysigt.
Längtar efter att han får det lite trängre så han inte kan buffa runt fullt så mycket.
Gissar på att vi kommer få en riktigt aktiv son. Mer än en handfull. Kan ju bli spännande.