Januarikotten

Vår lilla pojke har börjat ge respons på yttre stimuli.

Om jag klappar på magen så det låter lite så sparkar han på stället där jag klappat.

Jag kan även väcka honom genom att spänna musklerna runt livmodern. Då sparkar han också.

Ifall Jens är med så håller han sig lugn och när han varit borta en stund sätter kotten igång och sparkar.

Helt plötsligt kommer en väldig insikt till en förstagångs mamma, det är faktiskt en liten människa där inne som tycker saker, hör och reagerar.

Det är inte längre ett foster, det är en liten pojke som vi väntar.