Värkar i v 33

I går kväll höll det på att gå åt pipan med att föda i januari.
Vid åttatiden på kvällen började jag få sammandragningar som gjorde ont. De kom fler och fler och oftare med större styrka. Efter drygt 30 minuter av ökande styrka så tappade Jens upp ett bad till mig.
Jag tänkte att då kanske det ger med sig, att det skulle lugna ner sig. Men det fortsatte som innan, jag satt i ca 30 minuter där också och sammandragningarna fortsatte i samma styrka.
Jag började efter ett tag förstå att det kunde vara värkar för att de hade en pik där det gjorde som mest ont och sen gick ner, och höll i sig i ca en till två minuter per värk. Med mellan 1,5 min till 3 min emellan.
l
Efter ytterligare en stund i soffan och väntan på att det skulle ge sig så ringde jag in till förlossningen i Västerås.
Medans jag pratade med sköterskan i telefon fick jag en värk, och hon sa då att nej du ska åka in.
Jag försökte påstå att det kanske kunde gå över. Men hon varnade mig med att om det är på gång nu så går det fort bara för att det är så pass tidigt.
Jag fick lova henne i telefon att jag skulle komma in. Motvilligt började jag göra mig i ordning för jag kände på mig att det inte var dags ännu. Jag fick dra bort Jens från tvn och packa och jag ringde efter sjuktaxi.
Vi packade allt som behövdes, jag ville först inte packa barnkläderna för jag tyckte inte att jag skulle behöva dem. Men Jens stoppade ner dem iaf.
l
Tio över tio kommer en taxi och hämtar oss, det var snorhalt ute och han sladdar.
Jag frågade ifall han hade vinterdäck och han svarade tveksamt ja. Jag tyckte hela taxifärden var obehaglig för jag tyckte han som körde verkade trött och misstänkte starkt att han inte hade vinterdäck.
Sen så låg han och sölade i 60 på en 90 väg och när folk körde om så gasade han mitt under omkörningen som om han kom på sig själv med att köra sakta.
Väl framme hoppar vi ut vid förlossnigen och ringer på klockan.
Blir mött av sköterskan som jag pratat i telefon med, hon tyckte det var bra att jag kom in. Och hon verkar lite orolig över mig, hon märkte väl att jag var lite disträ. Jag funkar ofta så att jag bortförklarar smärta och hon märkte väl det direkt.
l
Först fick vi ett rum där vi skulle mäta värkarna och hjärtljuden och min puls. Så fort hon tog i mig så sa hon att magen var väldigt hård. Jag fick springa på toa för att ta prov för urinvägsinfektion.
Det provet visade sig negativt men skulle skickas iväg till labbet ändå för att kollas extra.
När jag väl fick mätarna på mig syntes det tydligt att jag hade värkar. Jag låg på runt 0-7 i normalvärde och när jag hade de starkare låg jag på runt 50. Men de som jag hade när jag väl var inne gjorde inte så ont som de som jag hade hemma. Jag tyckte de hemma var dubbelt så illa ungefär.
Mätaren, kottens hjärtljud sjönk när värkarna kom. Men det var tydligen som det skulle enligt sköterskan.
Lägg märke till mitt blodtryck, lågt som vanligt.
l
Vi fick vänta på läkaren ett tag för hon var på akuten. När läkaren kom så kollade de livmodertappen som tycktes oförändrad och kotten hade inte sjunkit ner helt. Vi fick bekräftat igen att det är en pojke.
Så det var ju toppen att han inte var på väg ut ännu.
Jag fick bricanylsprutor och de ville att jag skulle stanna över natten för klockan hade hunnit bli ett. Samt att de ville hålla koll på mig hur det gick med värkarna. Värkarna gav inte med sig och jag fick en till spruta, efter ytterligare nån timme fick jag ett piller av samma sort. Sen en sobril för att jag skulle kunna slappna av.
l
Snyggve i sjukhuskläder! Trött som ett as också efter hur många timmar som helst med värkar.
Jag kan också påpeka att jag var större om magen än många mammor som var inne för att föda, det hade jag ju inte väntat mig direkt.
l
Men det blev bara en timmes sömn den natten. Jag hade värkar hela tiden nästan, omöjligt att slappna av.
På morgonen mätte de med värkmätaren igen, och värkarna var kvar men inte riktigt samma styrka. De låt ca 10 under de högsta innan. Jag fick en till tablett på morgonen. Innan vi fick åka hem så gjorde de en till undersökning och tappen var ungefär som kvällen innan.
Jag fick med mig massor av bricanyl hem som jag kan ta ifall det sätter igång igen och fick lova att jag skulle komma in direkt igen ifall det sätter igång igen.
Till hemresan fick vi en bättre taxichaufför iaf, så slapp man sitta och oroa sig hela vägen.
Nu är jag ordinerad vila, hur man nu ska kunna vila mer än vad jag gör.

Katten

Här är min älskade katt Misse.
Misse är väldigt speciell på många sätt. Han är inte riktigt som andra katter.
För det första är han lydig som få, gör trix och kommer när man ropar. Han går i koppel brevid hunden när vi är ute och går och så har han en extra sak som jag nästan tror att han är ensam om.
Han gråter när han får något som är gott.
Och inte lite då utan stora tårar som droppar ner där han sitter. Så fruktansvärt söt :)

Leksakskatalog

Är det bara jag som tycker att den här leksakshästen ser extremt ond ut?
Typ i samma klass som chucky mördardockan.
Vem köper ett sånt psykfall till häst till sina barn egentligen :P

Sammandragningar

Mjahapp nu har de slutat kännas.
Det enda sättet jag vet att jag har en är oftast att jag känner att magen är hård.
Förr så kändes de ju ordentligt och ibland gjorde de ju lite ont.
Hoppas att jag känner ordentligt när jag ska föda iaf, så det inte blir så att jag går hemma och tror att det inte dragit igång. Just med tanke på att vi har typ en timme till sjukhuset vore det ju inte så himla skoj om det går för långt innan jag upptäcker det.
Men de flesta säger att det inte kommer bli så för att det gör så jävla ont.
Men jag brukar inte ha så väldigt ont när alla andra ligger och vrålar på golvet i samma situation.
När det kommer från min kropp och jag vet anledningen så dämpas det väldigt mycket för mig.
Tex när jag kom in på akuten en gång för ont i magen, sa jag till hon i receptionen att jag hade lite ont i magen. Jag fick sätta mig ner och till slut höll jag på att glida av stolen för att kroppen tyckte det var så jobbigt. Men jag hade inte så ont. Det visade sig att blindtarmen höll på att spricka och det blev akut operation.
Kroppen reagerar men jag får inte ont på samma sätt som andra.
Men det slutar väl säkert med att jag har så jäkla ont så att jag skriker jag med, spännande att se vad som kommer hända!

Lykta och nya skylten

Här är den fina skylten vi köpte för kupongen vi fick av föreningen när vi flyttade in.
Och jag köpte en lykta att hänga upp under för bara 20 kr på ö&b.
Jag gillar verkligen lyktor på väggarna, vill ha fler men det får vänta. Eller så får jag önska mig såna i julklapp.
Tyckte skylten blev himla bra när man tänker på att snart får vi en bebis här också.
Helnöjd helt enkelt!

Föräldragruppp och kurs

Idag var det föräldragrupp igen, lika skoj som vanligt.
Har haft väldigt tur och hamnat i en rolig grupp. Vi pratar mycket och skojar, alla verkar ha fötterna på jorden och är väldigt öppna. Toppen helt enkelt.
Idag så kikade vi på en film om att föda barn. Det var inget nytt och jag reagerade på att de propagerade mycket för att föda utan smärtlindring. Det har ju jag funderat på att göra men i den filmen var det lite hjärntvätt i smyg.
Vet dock inte om någon annan märkte det än jag.
Vi pratade ammning också, lärde mig inget nytt men det är kul att prata om ändå.
Jag har börjat inse hur påläst jag är om saker och ting. Jag visste vissa saker idag som inte ens bm visste. Det var lite oväntat faktiskt. Men det kommer ju nya rön hela tiden så.
Sen blev det att rusa hem eftersom vi babblade över tiden som vanligt.
Och så slänga i sig mat och iväg igen till kursen.
Det gick bra idag också, Jens var lite vimsig bara för en gångs skull, det brukar vara jag som står för det i vanliga fall.
Men efter ett tag fick jag väldigt ont i ryggen, så jag fick sitta lite då och då.
Nu efteråt känns det som ryggen ska gå av.
Tog en mugg med glögg när jag kom hem, väldigt gott faktiskt!
Längtar efter jul, ju närmare julen desto närmare tills vår kotte kommer ut!

Bebis har brottningsmatch

Det känns precis som det, med alla mina inre organ!
Han skallar blåsan, sen en direkt spark i lungorna och sen i levern.
Sen flyger han emot främre delen av magen och sparkar allt vad han har. Fötterna bara studsar emot huden.
Sen skjuter han sig nedåt så hela bäckenet ilar så att det känns som jag blir sågad i.
Och så har han hållit på nu ett bra tag, i säkert en kvart.
Jag kommer ju inte kunna sova i vettig tid idag så vild som han är.
Jag gnyler till och piper och tappar andan om vart annat.
Okej om det var regelbundet och man var lite beredd men han bara susar runt stundvis och bråkar.
Ibland spänner han ut sig så magen känns som en överfylld ballong som ska spricka. Man ser en rumpa eller knän som kommer mot fram på magen och så preeeeeessar han han allt han har.
Jag har börjat känna lite mer exakt hur han ligger nu dock. Man känner om man har ryggen eller rumpan eller en fot eller knän eller händer.
Huvudet är oftast nedåt och känns inte alls.
Förutom i bäckenet då, men inte fram på magen.
Han verkar ju vara stark och frisk i alla fall något annat kan jag inte påstå.
Han blir väl stark som en oxe som mor sin.
Har börjat längta efter att han ska komma ut nu. Det känns som det vore enklare ibland. Men det är ju verkligen inte fallet egentligen.

Inget att göra

Idag är en sån där dag när jag inte har något att göra, alls.
Det händer inte ofta men när det sker så kliar det i fingrarna. Nååågot måste det ju finnas att göra.
Städa behövs verkligen inte, det gjorde vi senast igår. Inklusive allt pillstädande med fönsterputs osv.
Baka, ja kanske men det är fullt i frysen :S
Måla, nej jag har ingen inspiration idag. Jag skulle vilja sätta mig och fixa med vimplar till barnrummet men jag har inget tyg som är passande. Skulle vilja åka och köpa men jag har inte råd just nu.
Har fortfarande inte fått klartecken från försäkringskassan, trots att jag varit hemma i ca en månad. För de ska bara komplettera allt hela tiden.
Först var det vad jag gjort dagen innan jag anmälde mig, och sen var allt toppen ett tag. Men sen så vill de komplettera läkarintyget. Det är så störtande att de inte fixar allt på en gång. Men allt för att undvika arbete i onödan tydligen. Sen om folks ekonomi får ta stryk så är det skitsamma.
Imorgon är det dock föräldragrupp, den ser jag iaf fram emot. Och så är det kurserna också, det blir också skoj.
Jag skulle kunnat gå och simma om det inte varit kurser imorgon dock.
Jag vågara inte det nu för att jag vet aldrig om höften håller för två dagar i rörelse på raken.
Jag funderade på att sortera kläderna i garderoben men det känns nästan onödigt då det bara är några veckor kvar tills jag ev kan ha kläderna igen.
Dryg dag idag helt enkelt.

Pappas dag

Idag är det fars dag, och inte nog med det min pappa fyller 70 år idag också.
Men fira honom kan vi inte, för han har smitit.
Jag har i alla fall skickat med en överraskning som mamma ska ge honom idag.
Hoppas att han får en fin dag med god mat även fast han inte firar den hemma med oss.
Här är en bild på världens bästa pappa :)
Synd bara att man inte fick fira honom med buller och bång men det var han som fick välja.
Och snart blir han morfar för fjärde gången.

Gnäll gnäll

Gud vad härligt!
Det tog cirka 30 minuter innan min höft började göra svinont idag.
Det gör ont att sitta, ligga och stå.
Och vad gjorde jag igår, ptja inte mycket alls när det kommer till att springa runt iaf.
Jag städade lite och diskade och vattnade blommorna bara.
Det är främst i de bakre fogarna det gör ont, i svanken.
Och vi skulle ha tvättat idag, men se det gick inte! För att det har gått en säkring i tvättstugan. Jens gick upp sex i morse för att gå upp och tvätta men det blev inget av det ändå.
Så det är ju lite irriterande, jag skulle vilja ha en egen tvättmaskin men det kostar massa pengar och får inte riktigt plats i lägenhetens badrum heller, inte utan att det blir väldigt trångt.
Och idag ska vi gå till affären, eller ja jag ska försöka följa med i alla fall. Men jag tror det ska gå, bara jag går sakta. Det är ju bara några hundra meter dit som tur är.

Hur bantningen gick förra gången

Satt och kikade igenom gamla bilder, och jag måste säga att jag var så himla duktig på att gå ner i vikt sist jag försökte. Kom att tänka på det för att nu väger jag lika mycket som jag max har gjort innan jag blev gravid.
Så jag är på min absolut högsta vikt nu och jag lär gå över den.
Men den här gången har jag iaf en bra ursäkt ^^
Tänkte att jag skulle visa er hur fint det kan gå om man bara vill.
Den första bilden är min maxvikt, en riktig mardrömsbild :S
Och efter några månader av omläggning av maten och mer träning så blev resultatet detta, tänkte att jag tar en bild med samma tröja så ni ser vilken skillnad det blev! Kanske inte snygg bild nån av dem men det skiter jag i ^^
Skillnaden mellan bilderna är 16 kg.
Efter ytterligare några månader hade jag byggt muskler och fått en bränna.
Jag vet att jag kan, och jag ska göra det igen.
De här bilderna är verkligen peppande för mig, för att jag minns att det faktiskt inte var så svårt.
Det är bara att röra på sig och käka rätt och mindre än vad man förbrukar!
Jag ska komma i mina smaljeans igen, jag gick från strl 42 till 34-36 förra gången.
Och det är de jeansen jag ska trassla på mig igen sen, jag har ett färdigt mål uppsatt.
Och oj vad bra jag mådde!
Var snäll med kommentarerna också förresten, jag vet att jag var tjock!
Men jag gjorde något åt det!

Målat

Idag har jag spenderat dagen på golvet, sittandes.
Har målat hela dagen nästan, på en tavla som ska hänga i barnrummet.
Afrikanskt tema, med djur. Jag har grundat hela tavlan nu, men det kommer bli mycket pill med den och den måste ju torka mellan varven.
Det blir ju inte så bra om man kletar på så att det blandar sig.
Men jag känner på mig att jag kommer bli missnöjd med den och att den aldrig kommer hamna på väggen.
Får se ifall jag lägger upp en bild på grunden sen.
Jag blir ju lite trött på mig själv att jag måste ha så höga kvar på allt jag gör. Speciellt när det kommer till sång och målning.
Nu ska jag kika på så mycket bättre och se ifall det verkar nå vettigt.

Packa bb väska snart

Jag har börjat fundera på vad som kan vara bra att ta med sig till BB.
Det är ju inte så himla lång tid kvar längre och det är bättre att den står klar än att jag måste tänka på vad jag ska packa medans jag går runt med värkar.
Det jag kan komma på som behövs att ta med till BB är.
  • Babyskydd
  • Körkortet/patientbricka
  • Papperna till bb från bm, och ev förlossningsbrev
  • Overallen till kotten, och mössor
  • Några ombyten kläder till kotten
  • Lite godis ev dextrosol
  • Ombyte till mig, mjukisar, underkläder, strumpor, raggisar, mysig stor tröja.
  • Babyfilt
  • Ev morgonrock
  • Massageolja
  • Tandborste, tandkräm, hårborste mm
  • Kamera
  • Ev videokamera
  • Ombyte till Jens
  • Mobilladdare
  • Amningsbh
  • Amningsinlägg
  • Bindor
  • Något att läsa
  • Ev cd skivor
  • Växelpengar till p-automaten
  • Tofflor
  • Blöjor
Massor av saker som behövs minst sagt!
Jag måste nog ta och låna en väska från mina föräldrar, jag har ingen bra resväska eller trunk här.
Jag har bara ryggsäckar som man har när man vandrar. De känns lite konstiga att packa i för ett sånt här tillfälle och så är det så svårt att komma åt sakerna i dem.
Jag måste ta och skriva en förlossningsplan snart också. Finns lite småsaker jag vill ha, som dämpad belysning och musik tex. Och sånt är ju inte alltid självklart, men önska sig kan man ju göra iaf.
Om det är någon som kommer på något som jag har missat så får ni gärna tipsa om det i kommentarerna!

Nerv i kläm

Fy fasen säger jag bara, jag skulle nysa och antagligen pga allt relaxin i kroppen så kom en nerv i kläm.
Det gjorde så jäkla ont att jag skrek.
Det satte sig bak i ryggen vid höger skulderblad nära ryggraden.
Sen när Jens skulle hjälpa mig så gjorde det så ont att jag började gråta :(
Jag behöver verkligen tiden till sjukgymnasten NU. Man blir så himla trött av att ha ont hela tiden.
Det börjar bli svårt att hålla humöret uppe när man är så begränsad.

Mjölkglas

Haha ja roligare kan man knappast ha. Bebisen har ju varit väldigt aktiv när det kommer till respons från yttre stimuli.
Och nu när jag ställde ett mjölkglas på magen så var han väldigt pigg på att sparka på det. Hela glaset gungade och guppade runt på magen. Antagligen för att det blev lite kallt också.
Det är samma sak när Jens pratar med magen, då blir det sparkar och han ålar runt.
När jag pratar och klappar så rör han också mycket på sig. Men om jag sjunger blir han still.
Han är väldigt kvällsaktiv bebisen iaf, han blir piggast mellan tio och tre på natten.
Det kan ju bli spännande när han kommer ut sen.
Nattuggla som mamma. Stackars Jens sen när han ska vara pappaledig.
Men det ska vi nog hinna åtgärda tills dess hoppas jag.

Hemkommen från stan

Äntligen hemma ingen, det tog en bra stund för Jens på intervjun. Sen så kikade vi i lite affärer också.
Jag köpte en fin tröja som var väldigt billig, den ser ut som en kortärmad skjorta upptill och över magen är det stretch. Perfekt för min stora mage.
Sen så köpte vi luftfuktare man hänger på elementet, Jens blir alltid så torr i hyn när det är vinter så nu hoppas jag att det här hjälper. Och blommorna mår ju fint av det också. Inomhusluften blir så torr på vintern.
Sen så köpte vi lite andra småsaker också, jag köpte bland annat en liten lykta till väggen i hallen.
Mest sprang jag runt och planerade julklappar.
Nu känns det som klockan är nio på kvällen. Helt mörkt ute och min kropp är helt mör.
Sista timmen hasade jag mig fram.
Och jag blev väldigt trött i fötterna också, det har jag inte blivit förr. Tidigare har det bara suttit i ryggen och höften.
Jag skulle behöva städa lite, men det får vänta. Jag kommer nog bli strandad i den här soffan i några timmar eller hela kvällen nu.
Och en annan störig sak, min bm har bokat in mig på fel tid. Det är andra gången på raken hon säger en tid och har bokat in mig på en annan. Det är nå helt vansinnigt irriterande.
På min lapp som jag fick står det klockan 14.00 men jag är tydligen bokad till 10.30.
Samt att när jag skulle boka läkartiden för fortsatt sjukskrivning så ska alltid hon tanten i receptionen ha reda på allt. Hon frågar ifall man blivit bättre och hur det känns och vad som är fel.
Jag kanske inte har lust att dela med mig allt till henne, hon är ju inte ens sjuksköterska utan bara assistent.
Det är ju så drygt att behöva ta upp allt två gånger också. Och vad spelar det för roll vad jag säger till henne där, det ska ju inte avgöra om jag får en läkartid eller inte ändå.
Näe jag ska klaga till läkaren nästa gång jag går dit.

Idag

Hmm nu ska vi se vad jag har att göra idag.
Först så har jag friserat Jens, för han ska på arbetsintervju.
Sen så ska vi åka till stan och han ska till företaget och jag ska lulla runt som en annan tjockis i centrum och fundera ut lite julklappar. Jag tycker jag sprungit i alla butiker en gång redan men jag får väl göra det igen.
Trodde ju att jag inte skulle åka dit så snart ingen, men han blev kallad igen. Så vad gör man när han inte har körkort ännu.
Jag får se ifall vi åker till någon barnbutik och kikar ifall det finns några bra priser på bilbarnstolar också.
Systerns kompis hade slängt! ett babyskydd precis. Så hon hade inget att sälja. Det var ju lite synd men vad gör man.
Sol ute idag för första gången på säkert en vecka, eller ja lite sol då och då i alla fall. Så då ä det ju typiskt att man ska gå inne hela dagen nästan. Kotten verkar ha lugnat ner sig en aning nu iaf, vänt sig med huvudet nedåt och spänner inte lite mycket ut i magen. Fast precis nu har han hicka, det är faktiskt ganska irriterande. Nästan lika illa som när man har det själv.
Jag blir väldigt störd av det :S
Så fort jag äter något har han en tendens att börja hicka. Nu har jag druckit en kopp te och vips satte det igång.
Sen får man se vad vi hittar på när vi kommer hem.

kvällsont

Jag blir tokig snart, får aldrig slappna av nog så att jag kan gå och lägga mig.
Gör alltid ont någonstans, måste byta ställning när jag ligger och sitter hela tiden för att det gör ont.
Just nu ligger kotten och spänner ut magen allt vad han har, plus höften gör ont samt det kliar i benen och ryggen gör ont.
Och så fort jag lägger mig börjar det göra ont i höften, det funkar en stund sen måste jag byta sida för att det gör för ont. Och så börjar det om igen.
Revbenen har gjort förbaskat ont under kvällen men det har gett med sig lite nu i alla fall.
Imorgon ska jag skjutsa Jens. Jag ska springa och kika lite och planera lite julklappar också när jag ändå är i stan.
Det är alltid roligare att ge bort saker man tänkt igenom.

Letar bilbarnstol

Nu har jag letat runt en hel del, och kommit fram till att det är ungefär lika dyrt att hyra som att köpa en ny på rea.
Då känns det vettigare att köpa en faktiskt, den kan man ju ha kvar ifall man får ett till barn sen.
Jag har även ringt till min syster som har en kompis som har en dotter som är lite över året. Hon skulle höra med henne om de hade ett babyskydd över att sälja eller om de vill ha kvar det.
Här hittade jag iaf en vettig som vi ev ska köpa om de inte har det.
http://www.jollyroom.se/produkter/aka-resa/bilstolar/babyskydd-0-kg-13-kg/akta-graco-autobaby-inkl-bas-gianni.html
Dessutom har den en bas, vilket verkar väldigt vettigt. Bättre än att behöva böka i och ur med bältet varje gång.
Och så fasligt mycket pengar var det ju inte, dyrare än 250 men det är det ju värt om barnet sitter säkert.

Gah bilbarnstolarna :S

Tack Sandra som skrev en kommentar om bilbarnstolarna!
Jag vet ju egentligen att det är fem till sju år som gäller för stolarna och nu kollade jag på datumen och de har gått ut :S
Och den stora kommer vi ju inte använda på ett och ett halvt år och då har den också gått ut.
Misstag av mig, jag antog att de var ganska nya då barnet som blivit för stor för den är 2 år. Och jag antog att de var ungefär så gamla. Men nu har det visat sig att hon antagligen använt dem till barnet innan dem också. Som har hunnit bli äldre än vad jag trodde.
Nu ska pappa ringa och höra med dem hur vi ska göra, för jag tänker inte använda dem. Och de kan ju inte sälja dem till någon annan heller.
Mamma hade iaf ringt till kompisen tilll henne och sagt att vi inte kan använda dem. Så nu ska vi börja kika efter andra alternativ, jag vill inte köpa en begagnad från någon vi inte känner.
Så det blir att hyra eller köpa en ny helt enkelt.
Det äldsta barnet som jag trodde var fyra hade tydligen hunnit bli sju år också. Tiden springer verkligen iväg.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0