Januarikotten

Var ute och dansade till Zlips sista spelning på lagårn i västerås.

Så himla synd att de ska sluta :(

Vi var där med lite elever som går på våra danskurser. Jag dansade inte med så många andra än Jens, jag vågar inte riktigt för magen. Man vill ju inte krocka med någon när man har så värdefull last i magen.

En armbåge vore inte helt toppen det heller.

Hunden blev så glad att han gnylade när vi kom hem. Han liksom piper och ylar på samma gång. Låter väldigt roligt och han gör det bara när han blir riktigt riktigt glad.

Nu får jag hoppas på att höften inte strejkar helt imorgon. Men jag ska ringa till sjukgymnasten så jag kanske kan får kryckor för när ischias strular. Det viktigaste är ju att jag kan fortsätta röra på mig. Om jag blir stillasittande blir jag bara stelare.

Det är bara irriterande när det gör så ont att man inte kan sätta ner foten. Men det går ju över som sagt.

Kände av det lite när vi kom hem och hade klivit ur bilen.

Men det var i alla fall trevligt att man fick lite annat att tänka på än allt trassel när vi dansade.