Januarikotten

Jag har nog bara hälften så stor lungkapacitet som innan. Jag är ju van att kunna andas som en hel karl.

Nu blir det att andas med små flämtande andetag.

Det blir värre när jag ätit eller druckit mycket. Som efter middagen, så sitter det i tills jag går och lägger mig. På morgonen kan jag andas någorlunda igen.

Men det försvinner så fort jag ätit frukost.

Kan inte äta så värst mycket heller, inte om jag brukar. Idag blev det två små köttbiffar och två potatisar, inte direkt den mängd som jag brukar få i mig när jag tränar i vanliga fall.

Efter middagen var jag supersugen på clementiner, det slutade med att jag åt två ca en timme efter middagen. Nu har jag haft ont i magen sen dess. I flera timmar alltså.

Anagligen för att det är svårt för magen att arbeta när det är så trångt.

Hjärnan säger ät mer, kroppen vägrar.

Naturens eget bantningssystem. Lär ju inte bli en sån som sväller upp till dubbla storleken i slutet av graviditeten iaf.